Från kvällen vi hade kongressfest på HRFs kongress i Västerås 2012. Den hörselskadade sångaren i dansbandet Wizex till höger på bilden bredvid mig i grå kostym. Han sjöng några låtar. jag drog en sann (rolig) historia om varför det heter makadam efter att han nämnde det, ovanligt spontan som jag var då. Lite alkoholintag gjorde det lättare att ta det steget. Allt gick bra dock! :-)
En medeltida så kallad miniatyr som finns i England som visar pirater som plundrar. Nordsjön och Östersjön hade pirater. Vitaliebröderna är bland de mset kända rövarbanden. En av deras ledare hette Sven Sture och hade säte på Gotland. En annan som sysslade med det var den avsatte kungen Erik XIV av Pommern (född Bogislaus). Min förfader herr baron och jarl Alv Erlingsson (Tandberg) agerade som pirat i slutet av 1200-talet. Själv ansåg han att han agerade i Norges intresse då han var kung Eriks man och i detta parti ansåg man att en aggresiv politik emot de tyska hansastäderna var rätt politik..På motsatt sida fanns kungens bror hertig Håkon som ville att fred skulle slutas och handeln återupptas. Hertig Håkons handgångne man i Akernes nräa Oslo var herr baron Hallkjell "Krökedans" Ogmundsson (Agmundsson) som också var en förfader till mig! Men när Alv fortsatte att kapa fartyg och även neutrala fartyg så blev hans situation besvärlig och inte bara hertigen Håkon Magnusson utan kungen Erik Magnusson av Norge vände sig emot honom. Måttet blev rågat när han tillfångatog herren på fästningen på Akerneset, Hallkjell "Krökedans" och förde denne till sin fästning Isegran och där lät avrätta Hallkjell samm år, 1287. Man försökte gripa honom men han lyckades rymma iväg för att via Sverige ta sig till Ordensstaten. Där i Baltikum nämner Ordensmästaren i brev om en "hertig (comes) av Tönsberg" med sina "ulvar" som inte gärna kan vara någon annan än Alv, som med sina män är ute och seglar i rövartåg. Alvs svåger, herr baron Tore Håkonsson försöker i brev 1290 övertala kung Edvard I av England att ta upp sig uppdraget som medlare mellan sidorna. Alv är uppenbarligen på väg till det engelska hovet, för han blir infångad av danskarna i Öresund. Senare samma år 1290 blir han avrättad. Se mer om honom här: http://en.wikipedia.org/wiki/Alv_Erlingsson OCH HÄR http://no.wikipedia.org/wiki/Alv_Erlingsson_(yngre)
-
Pellannagården. Idbäck
Tidigare en av tre Guckugårdar, men de andra gårdarna finns inte längre. Denna finns men bytte namn i början av 1800-talet innan storskiftet (lagaskifte) påbörjades i Malung under 1940-talet. Genom bouppteckningen efter min morfars farmors far Gucku eller Pellanna Halvar Ersson (1796-1842) från början av år 1843, så vet jag att hans hustru Chrtstina Sophia von Knorring var skrivkunnig, vilket nog inte är så konstigt när hennes mor var prästdotter till prosten i Nås, herr Johan Heinstedt och dennes Anna Sophia Godenia, dotter till prästen i Malung, Daniel Godenius den förste av tre med samma namn. I bouppteckningen får vi veta att till gården fanns en andel i Guckukvarn. Den kvarnen är numera inte i vår ägo och på dess plats är numera både en yngre skvaltkvarn och en modern gjuten kvarnsten (tyvärr). Men då det finns flera bevarade kvarnar bredvid varandra så är området förklarat som kulturlämning med visst skydd. Malungs hembygdsförening äger kvarnarna. Genom att räkna bakåt så har jag kommit till 1700-talets första hälft och min äldsta kända anfader på Pellannagården. Hans namn var Per Ersson. Tyvärr så är det 2 stycken år med saknade mantalslängder, en försvunnen sådan ochpå en annan är det skadad sida att jag inte kommer vidare just nu då föregående år inte har med denne Per. Mitt hopp står just nu att det finns information i avkortningslängder i Landsarkivet i Uppsala. Dessa finns inte tillgängliga på internet utan måste besökas på plats.
-
Emigrantångaren Rollo
Med denna båt åkte två av min fars morbröder över till USA, var för sig, cirka 1911. De hette OTTO Wilhelm Lööf och AXEL Leander LÖÖF. Otto hade två söner och Axel en dotter.
-
Kalmarunionens flagga
Kalmarunionen bildades formellt i Kalmar år 1397. Formellt avslutades Sveriges sin del i unionen i och med freden i Stettin år 1570. (Därmed var unionen slutgiltigt över. Först då avstod Danmark och Danmarks kungar sina anspråk på Sverige. Men som många av er vet, så bröts unionen i och med att Gustav I Eriksson (Vasa) blev riksföreståndare av Sverige år 1521 och sedan kung av Sverige år 1523 tack vare sina mäktiga (dyrköpta) allierade inom Hansaförbundet (Lübeck) som ställde upp med skepp och legoknektar så att Stockholm och Kalmar kunde intas.(Annars hade vet blivit svårt.) Efter det blev Gustav illa tvungen att få tag i pengar, så därför hade han den här [kyrk]klockskatten som det blev ett helt uppror i dalarna som kallas "klockupproret".
Kaptener vid Västerdals kompani 1621-1740
2009-10-06 Malungs Kulturförvaltning BJS
(Texten inlagd här i nästan oförändrat skick 2014-10-10 på hemsidan pellannagarden.se i syfte att förmedla denna sammanställning. En dubblerad rubrik borttagen dock. Sista ändring i originaldokumentet är 2009-10-06. Tllkommen med syftet att tjäna som vägldning för forskarna vid studier av de äldre mömnsterrullorna vilka då endast fanns att se dels på mikrofilm, dels i original, inte kannade och tillgängliga på internet som nu i dag.)
Kaptener vid Västerdals kompani 1617-1723
Hövitsmän
Hövitsmän för ”Västerdals fänika” under Dalregementet
01. Hövitsman Hans Nilsson (Ikornskiöld) 1617—1618-10-17
02. Hövitsman Pierre (Peter) de la Court 1618-10-17—1621
Kaptener
Kaptener för Västerdals (ordinarie) kompani under Dalregementet [I]
01. Kapten Pierre (Peter) de la Court 1621--1621/1622 [1]
02. Kapten Jakob Crafoord [I] Sommaren 1622 [2]
03. Kapten Joen Larsson [I] 1622-1625
Kaptener för Västerdals (ordinarie) kompani under Västmanlands regemente
03. Kapten Joen Larsson [II] 1625--aug./sept. 1628
02. Regementskvartermästare Jacob Crafoord [II] aug./sept.1628--juli 1629[3]
04. Löjtnant Mats Olofsson juli 1629--1629/1630
03. Kapten Joen Larsson [III] 1629/mars 1630—1631 [4]
05. Kapten Olof Olofsson Morgonstierna 1631—1655-07-02 [5]
06. Löjtnant/Kapten Hans Andersson 1655-07-02--1656-02-06 [6]
07. Kapten Nicolas (Klas) Young 1656-02-06--1656-03-30 [7]
08. Löjtnant Erik Olofsson Giöthe 1656-03-30--1656-06-04 [8]
08. Kapten Erik Olofsson Giöthe 1656-06-04--1659 (höst) [9]
09. Kapten Linnert Ribbing 1659 (höst)-1660-03-19 [10]
10. Kapten Carl Mörner 1660-03-19-1667-12-01
11. Kapten Ludvig Mörner 1667-12-11-1667-12-17 [11]
12. Överste Gabriel Johan Jönsson Kurck 1667-12-17-1668-08-26 [12]
13. Överstelöjtnant Evert Gustavsson Horn av Marienburg 1668-08-26-1676-06-19[13]
14. Överstelöjtnant Erik Björnsson Svinhufvud af Qwalstad. 1676-06-19-1683-07-22[14]
Kaptener för Västerdals (ordinarie) kompani under Dalregementet [II] (till 1740)
15. Kapten Claes Fredrik Toll 1683-07-22—1691-05-02
16. Kapten Gustaf Fechtenberg 1691-05-02—1698-10-19
17. Kapten Georg Fredrik Griesbach 1698-10-19-1701
18. Kapten Carl Svinhufvud 1701—1703
19. Kapten greve Gustaf Oxenstierna 1703—1704
20. Kapten Anders Philp 1704—1706
21. Kapten Magnus Åhnström 1706—1709
22. Kapten Zacharias Roth 1709—1713
23. Kapten Johan Fogelgren 1713—1717-11-13
24. Kapten Anders Rosenborg (Spole) 1717-11-13—1722-11-05
25. Major Otto Wilhelm von Knorring 1722-11-05—1729 [15]
25. Överstelöjtnant Otto Wilhelm von Knorring 1729—1740 [16]
Det finns en kompanichefslängd över kaptener publicerad i Kungl. Dalregementets kamratförenings årsskrift Armborstet, årgång 1957, på sidorna 132-134 i A. Nordströms artikel ”Kompanichefsbostället Stensbo i Äppelbo och dess mest framträdande innehavare”. Här är tyvärr två tillträdesår i den publicerade längden felaktiga, dels för kapten Claes Fredrik Toll (”1684”) och major Otto Wilhelm von Knorring (”1723”). Det framgår också på sidan 130 i brödtexten att Knorring tillträdde år 1722.
[1] Pierre de la Court är troligen avliden sommaren 1622, i annat fall är kaptensplatsen vakant en tid under åren 1621-1622. I det senare fallet bör en löjtnant ha fått ta kaptens ansvar. Namnet ”löjtnant” betyder för övrigt ställföreträdare, ersättare.
[2] En tillfällig sammanslagning av kompaniet görs med kapten Jakob Crafoords kompani (Västerbergslagens kompani).
[3] Kapten Jakob Crafoord avled i juli 1629.
[4] Kapten Joen Larsson tog avsked från sin tjänst vid regementet 1631-11-24.
[5] Kapten Olof Olsson Morgonstierna blev hemförlovad 1655-07-02 och tog avsked 1655-07-03 från regementet.
[6] Hans Andersson, död 1656-02-06, sägs av Sixten A.son Sparre i boken Kungl. Västmanlands regementes historia, fjärde delen, sidan 45, vara ”kapt. för ett nyuppsatt kompani 1655”. Torsten Holm låter Hans Andersson i boken Kungl. Västmanlands regementes historia, första delen, sidan 103, bara vara löjtnant vilket troligen är fel. Innan han 1655-07-02 utsågs till Olof Morgonstiernas efterträdare, så hade han varit löjtnant i ett österbottniskt regemente: Detta enligt Sixten A.son Sparre i boken Kungl. Västmanlands regementes historia, fjärde delen, sidan 45.
[7] Kapten Nicolas Young kallas i rullorna för ”Claus Jung” eller ”Klas Liung”. Young dog i sin tur som kapten 1656-03-30. Sixten A.son Sparre skriver i boken Kungl. Västmanlands regementes historia, första delen, sidan 43, att han var ”kapt. för ett tillfälligt komp. 1656 i febr.”. Sparre skriver ”Klas”, men eftersom han anger att Young var född i Skottland, bör Nicolas vara en mer korrekt namnform med tanke på engelska språket.
[8] Erik Giöthe blev befordrad 1656-06-04 till kapten.
[9] Kompanierna i den skvadron i Polen, till vilken bl.a. Västerdals kompani hörde, hade blivit svårt sargade under åren 1655-1656. Flera kompanier var därför sammanslagna eller med tidens uttryck ”var understucket”.
[10] Linnert Ribbing finns som kapten för Västerdals kompani bara i en rulla i Rullor 1660:5, daterad Stockholm 1660-07-28, då hade han i verkligheten redan en ny militär tjänst sedan senast i april 1660. Han kan även formellt anses vara kapten för det manskap av ”gamla” kompaniet som ännu var kvar i det av Sverige ockuperade polska Preussen. Då är det ytterligare en volym med rullor, R 1660:12.
[11] Ludvig Mörner är i rullorna endast nämnd som kapten för Västerdals kompani indirekt i en enda avlöningsrulla för officerare; daterad 18 aug. 1668, R 1668:4 på så sätt att rubriken anger att ”Baron Carl Mörner tagen af skiedh d. [saknas inskrivet datum] istäl. hans broder Ludvick Mörner”. Den 17 december 1667 byter emellertid Ludvig Mörner kompani med sin överste (Kurck). Det är också Väsby kompani och inte Västerdals kompani som framkommer i R 1668:4 efter nyss nämnda. Carl Mörner hade däremot aldrig Väsby kompani.
[12] Överste Gabriel Kurck finns som kapten för Västerdals kompani bara i en avlöningsrulla för officerare; daterad 18 aug. 1668, R 1668:4. Kurck byter bort sitt kompani Väsby kompani mot Västerdals kompani den 17 december 1667. Kurck tog avsked från regementet 1668-08-26.
[13] Den nya översten von der Nooth som tillträder samma dag som Evert Horn, d.v.s. 1668-08-26, han får istället behålla sitt gamla kompani.
[14] 1683-07-22 blev Svinhufvud överste för Dalregementet. Samma dag överförs Västerdals kompani till Dalregementet.
[15] Otto Wilhelm von Knorring fick majors ”karaktär”. D.v.s. titeln major, men bara kaptens lön. Orsaken kan sökas i ett överskott på officerare i förhållande till antalet tjänster som uppstod efter freden med Ryssland 1721, när hemvändande officerare återvände från krigsfångenskap under åren närmast efter 1720.
[16] Otto W. von Knorring hade överstelöjtnants karaktär, men majors lön. Om orsaken till detta, se not nummer 15. På grund av att han inte hade nog med kontanta medel att betala det s.k. ackordet som krävdes, så blev han flera gånger förbigången när han ansökte om överstelöjtnants tjänst vid Dalregementet. Detta har troligen också med överskottet på officerare att göra, se not nummer 15. Först år 1740 fick han överstelöjtnants lön, vid nära 60 års ålder.
Kommentaren
Senaste kommentaren
Hej
Din momor gick verkligen hårt åt mig när jag var liten. Hon jobbade i Idbäcks bastu och skrubbade oss hårt när vi en gång i veckan besökte bastun. Det var genom skolan vi fick gå dit.
Testar funktionen! 
Arne Malmén
Hej
Din momor gick verkligen hårt åt mig när jag var liten. Hon jobbade i Idbäcks bastu och skrubbade oss hårt när vi en gång i veckan besökte bastun. Det var genom skolan vi fick gå dit.
Björn Sonesson
Testar funktionen!